För sjätte året i följd är det dags att, i den mörkaste vintertid, samlas under Pauluskyrkans valv och lyssna till musik som talar till oss över seklernas avgrund. Vi som sammanställt årets program har, som alltid, tampats med en musikalisk överflödsproblematik: vad ska vi sälja att lyfta fram ur den väldiga skatt som 1400- och 1500-talets tonsättare lämnat åt oss? Det här är ändå ett rätt så inspirerande dilemma, eftersom vi får rota och gräva, lyssna och pröva och ständigt hitta nya skatter att lyfta fram, om inte i år så nästa, eller därpå följande.
Helsingfors Renässansmusikfestival Aurore 2019 bjuder in åhöraren till de mest storslagna hovkretsarna under 1500-talet, bland annat det nog så världsligt inriktade påvehovet i Rom under Alexander VI. Vi stiftar också bekantskap med Margareta av Österrike, som – två gånger änka före 20 års ålder–- uppskattade den mest melankoliska musik man kunde tänka sig. Men vi vänder också på några av de grannaste stenarna och ser efter vad som finns under, i konserten Skandal! Det visar sig att både en och annan av de stora tonsättarmästarna gick och bar på stoff som kunde få biktfaderns öron att rodna.
Fyra dagar, fyra festliga konserter med renässansens finaste pärlor. Varmt välkomna ska ni vara!
Helsingfors Renässansmusikfestival
Aurore har etablerat sig stadigt i det finländska musiklivet. Festivalen är det enda storskaliga musikevenemanget i vårt land som med professionella krafter fokuserar på renässansens musik. Intresset för festivalen har ökat stadigt, vilket syns både i publiksiffror och i kulturmediabevakning, såväl som i Svenska Kulturfondens beviljade stipendium. Också Yle har tagit som årlig tradition att radiera en av festivalens konserter. Renässansmusiken håller i rask takt på att komma i mode bland musikvänner på samma sätt som barockmusiken gjorde det för trettio år sedan.
Festivalens konstnärliga ledare Kari Turunen har en förklaring till det ökande intresset: ”Renässansmusiken är vacker, stärkande och meditativ. Dess allmänmänskliga och humanistiska kärna suddar ut de många sekler som ligger mellan oss och musikens tillkomsttid. Renässansmusiken har fortfarande ett angeläget budskap och den berör 2000-talets människa i samma anda som den berörde sin egen tids åhörare.” Också i år utlovas himmelskt vacker musik och uttrycksfulla framföranden med sångröster och exotiska renässansinstrument.
Aurore tror på renässansmusikens kvalitet och vill ge publiken möjlighet att bekanta sig med dess kraft. ”När man märker att det saknas någonting i världen kan man antingen sitta och sörja över avsaknaden eller så kan man göra något åt saken. Vi noterade att det framfördes alldeles för litet renässansmusik i Finland och att det inte ordnades tillräckligt mycket konserter – för att inte tala om festivaler med renässansfokus. Så vi beslöt att dra vårt strå till stacken och ordna en festival uttryckligen för den här musiken”, sammanfattar Kari Turunen och fortsätter: ”På det här sättet kunde vi också satsa på fundamenten och sträva efter att presentera musik i tilltalande helhetspaket och i riktiga kontexter.”
En målsättning med Aurore är också att se till balansen mellan sjungen och spelad sakral och världslig musik. ”Samtida dokument ger vid handen att våra renässanstida kolleger inte betraktade gränsen mellan världslig och andlig musik som särskilt intressant. Samma tonsättare som skrev kyrkomotetter producerade också dryckesvisor!” konstaterar Turunen. Andlighet och världslighet tvinnas på ett naturligt sätt ihop under renässansen.
Aurore har planerats av den konstnärliga arbetsgruppen Mats Lillhannus, Petros Paukkunen och Kari Turunen
Naturlig skönhet
Renässansmusiken kännetecknas av rofylldhet och harmoni. Den är vacker oberoende av stilideal och modenycker. För att uppleva den behöver lyssnaren inga förhandskunskaper, för den bygger på naturlagar som var bekanta redan under antiken. Den polyfona, dvs. Flerstämmiga musiken förenar estetiska principer om samklang, rörelse och melodi. Dess konstfulla mångsidighet och uttryckskraft smeker örat på samma sätt som ett vidsträckt landskap eller en geometrisk figur skänker ögonfröjd. Bakom dess upphöjt asketiska yta kan man också ana en underliggande passion. När katedralen i Florens invigdes år 1436 beskrev humanisten Giannozzo Manetti evenemanget så här:
”Kyrkans hela rum fylldes av sådan harmoni från kören och mångahanda instruments samklanf att det kändes som om änglarnas och det himmelska paradisets saliga harmoni och sång hade sänts ner för att i våra öron viska en aldrig tidigare hörd himmelsk skönhet. Av denna orsak var jag i den stunden så fylld av extas att det var som vore jag delaktig i de saligas liv här på jorden.”
Konstmusikens gryning
Kunskapen om renässansmusiken håller först nu på att ta sin plats som en del av den musikaliska allmänbildningen. För den stora publiken och en stor del av yrkesmänniskorna har den tidiga musikens historia börjat med barocken. Renässansen är emellertid som historisk period minst lika betydelsefull inom musiken som den är inom bildkonst och arkitektur. Under renässansen etablerades konstmusiken som en fast tradition. Den existerade för konstens egen skull. Musiken blev de lärdas och högt utbildades konst. Den symboliserade bildning, makt och välstånd. Furstehov och katedraler tävlade i musikalisk prakt.
I och med boktryckarkonsten möjliggjordes litteraturens spridning över Europa.En häpnadsväckande mängd tonsättare och musiker framträdde och tävlade om makthavarnas gunst och kyrkliga positioner. Via upptäcktsfärderna, de vetenskapliga framstegen och den gryende humanismen öppnades också världsbilden och Europa började för första gången förenas i kulturellt hänseende. Den nya tidens gryning var inne.
Pauluskyrkan
Aposteln Paulus kyrka står ståtlig vid parken i korsningen mellan Sturegatan och Tavastvägen. De som färdas längs Lahtisleden och riksväg fyra kollar tiden på klocktornets urtavla.
Alla konserter under festivalen hålls i Pauluskyrkan, Sammattivägen 5, Helsingfors.