Renässansmusikfestivalen Aurore i Pauluskyrkan i Helsingfors är Finlands enda festival helt fokuserad på renässansmusik. Vi låter publike få höra storslagen, färgstark och sällan framförd musik från perioden mellan 1400 och 1600, i fängslande tolkningar förstärkta av den fina akustiken i Pauluskyrkans vackra kyrkosal. Festivalen vill lyfta fram hela renässansperiodens fascinerande värld: konserternas verk presenteras för publiken genom en diger programbok på svenska och finska, samt under artistträffarna före konserterna. För Aurores konstnärliga profil svarar en musikalisk arbetsgrupp som år 2027 består av Mats Lillhannus, David Hackston, Matias Häkkinen och Sini Vahervuo.
“Renässansmusik är vacker, inspirerande och meditativ. Dess allmänmänskliga och humanistiska essens sveper undan de många sekler som skiljer oss från musikens födelsetid. Renässansmusiken har mycket att säga oss ännu idag och den berör 2000-talets lyssnare i samma grad som den berörde lyssnare under sin egen tid.”
-Kari Turunen, grundande medlem och första konstnärliga ledare för Aurore
Vill du ta en tur till Aurores historia? Kolla in programböckerna från tidigare år!
XIV Aurore – Helsingfors Renässansmusikfestival
28.-31.1.2027
Låt renässansmusiken förtrolla dig i Aurores fyra underbara konserter!
Alla konserter i Pauluskyrkan (Sammatintie 5, Helsingfors). Artistträff och gratis kaffeservering 45 minuter före konserten i församlingshusets nedre sal invid kyrkan.
Enskilda konsertbiljetter € 25/20 www.aurore.fi/liput, Lippupiste och vid dörren en timme före konserten. Kom ihåg festivalpasset (65/55 €), som inkluderar alla fyra konserter! Barn under 15 år är välkomna till Aurores konserter gratis.
Från Wien till Königsberg – Gästkonsert Titans Rising (Tyskland)
Tor 28.1.2027 kl. 19.00
Aurore öppnas med ett fascinerande program av den Berlinbaserade ensemblen Titans Rising, som tar oss med på en fiktiv musikalisk resa genom 1500-talets Europa i sällskap med en djärv vandrare – från det kejserliga Wiens prakt till Polens och Baltikums musikaliska världar. Varje avfärd innebär ny ovisshet: vägarna är farliga, gränsövergångarna oförutsägbara och döden ständigt närvarande. Ändå fortsätter vandraren oförtrutet framåt och samlar på sig sånger, danser och musikaliska skatter från de hov och städer han möter längs vägen. Tyska världsliga Tenorlieder, franko-flamländsk polyfoni och livfulla polska danser tecknar bilden av ett rikt musikaliskt landskap, där melodier och idéer överskrider politiska och kulturella gränser. Genom hela programmet löper Fortuna, lyckans och ödets personifikation, vars många musikaliska ansikten speglar vandrarens ovissa öde och de krafter som formar hans resa.
Resan börjar vid det tysk-romerska rikets härskares hov, där musiken representeras av Heinrich Isaac (1450–1517) och Ludwig Senfl (1486–1542/43). Därifrån går färden vidare till München och Orlando di Lassos (1532–1594) musikaliska värld, och fortsätter sedan till de blomstrande städerna Augsburg och Nürnberg. Via de protestantiska städerna Wittenberg och Leipzig hittar vandraren melodier i Georg Rhaus (1488–1548) publikationer. Därefter går färden vidare i dansens tecken till Schlesien, där verk av Valentin Haussmann (1560 –ca. 1613) väntar.
Längre österut öppnar sig musiktraditionerna i de polska och litauiska områdena. Vandraren samlar på sig verk av Heinrich Finck och hans efterföljare Thomas Stoltzer (1480–1526), liksom melodier av framstående tonsättare från olika delar av Europa, bevarade i Jan z Lublins unika manuskript (ca 1540). Till slut når han fram till Königsberg, hovet hos Albrecht, hertig av Preussen, och det musikaliska livet i det nygrundade hertigdömet.
De stycken han har samlat på sig längs vägen skildrar inte bara hans personliga resa, utan tecknar också en musikalisk karta över ett Europa i rörelse – en värld där musiken färdas över gränser och mellan trosinriktningar och för med sig klanger från ett hov och en stad till nästa.
Framträdande
- Titans Rising (Tyskland)
Tonsättarnamn
- Heinrich Isaac
- Ludwig Senfl
- Orlando di Lasso
- Valentin Haussmann
- Heinrich Finck
- Thomas Stoltzer
- m. fl.
Toccate e canzoni – Den italienska orgelmusikens tjusning
Fre 29.1.2027 kl. 19.00
Ilpo Laspas solokonsert på fredagen lyfter fram den italienska klavermusikens färgrika virtuositet och sätter den historiska orgeln i Pauluskyrkan i välförtjänt strålkastarljus. Orgeln i Pauluskyrkan, byggd av Martti Porthans orgelbyggeri, representerar den italienska orgeltraditionen och är stämd i medeltonstemperatur. Denna stämning framhäver såväl durtreklangernas renhet som de kromatiska harmoniernas spänningar. Jämfört med den liksvävande temperatur som dagens öron är vana vid, där alla ackord klingar, som namnet antyder, lika bra (eller ”lika illa”), erbjuder medeltonstemperaturen en betydligt färgrikare klangvärld med både djärvare kontraster och finare nyansskillnader.
Konserten bjuder på ett tvärsnitt av italiensk orgel- och klavermusik från 1500-talet fram till de första årtiondena av 1600-talet. Laspas program omfattar ett mångsidigt urval av toccator, ricercarer och canzonor av Girolamo Frescobaldi (1583–1643), Andrea Antico (ca 1480 – efter 1538) och andra tonsättare från perioden. Därtill får vi höra intabulaturer – arrangemang för klaverinstrument av annan populär musik från samma tid.
Framträdande
- Ilpo Laspas, orgel
Tonsättarnamn
- Andrea Antico
- Girolamo Frescobaldi
- Ascanio Mayone
- Giovanni Maria Cavazzoni
- Girolamo Cavazzoni
- m. fl.
Krakóws blomstring – Gästkonsert La Morra (Schweiz)
Lör 30.1.2027 kl. 19.00
Under 1400-talets första decennier skrev den landsflyktige florentinske humanisten Filippo Buonaccorsi (1437–1496) om Kraków: ”Denna stad, som framför allt ägnar sig åt teologin och närmast försummar alla andra fria konster, värdesätter musiken särskilt högt, främst eftersom den bidrar till att göra gudstjänsterna så högtidliga som möjligt.” Han konstaterade till och med att staden var ”gripen av den största entusiasm för denna konstform”.
Vittnesbörden om detta musikliv finns framför allt bevarade i två musikkällor. Den ena är manuskriptet III.8054 i Polens nationalbibliotek, en samling teologiska texter och musik som kopierades av en präst vid namn Petrus de Kazimiria. Den andra är det anonyma musikmanuskriptet F.I.378, som tyska trupper avsiktligt brände i oktober 1944 tillsammans med den väldiga samlingen av polsk historisk dokumentation som förvarades i Krasiński-biblioteket i Warszawa. Lyckligtvis överlevde fotografier av handskriften. Båda handskrifterna dateras till omkring 1440 och innehåller huvudsakligen sakral liturgisk musik, men är framför allt kända för sina världsliga verk som hyllar staden Kraków och den kungliga familj som hade sitt residens där.
En central gestalt i dessa källor är tonsättaren Mikołaj Radomski (?–ca 1425). Trots omfattande forskningsinsatser är hans identitet fortfarande höljd i dunkel. Var han identisk med den präst som omnämns i några påvliga dokument från 1390, eller var han snarare den clavicymbalista domine regine Poloniae – det vill säga cembalospelaren vid den polska drottningens hov – som dokumenterades i Kraków 1422? Eller rörde det sig om ytterligare en person? Ett verk som hyllar prins Kazimirs födelse 1426 tyder på att Radomski hade anknytning till det kungliga hovet. Det är sannolikt att hans sakrala musik tillkom i anslutning till katedralen på Wawelberget eller någon annan framstående kyrka i staden. De båda handskrifterna kan också vittna om hans verksamhet som musiklärare, kanske vid katedralskolan.
I Kraków kan Radomski ha mött Petrus Wilhelmi de Grudencz (1392–efter 1452), som studerade vid universitetet under 1420-talet. Den tjeckiske musikforskaren Jaromír Černý (1939–2012) lyfte fram Wilhelmi ur glömskan 1975. I dag betraktas han allmänt som Centraleuropas mest produktiva och särpräglade tonsättare under sin tid.
De båda handskrifterna vittnar om ingående studier av italiensk och fransk konstmusik. Många av Radomskis verk bär tydliga stilistiska spår av den liturgiska musiken hos Antonio Zacara da Teramo (1350/60–1413/16) och Johannes Ciconia (1370–1412). Radomski behärskade också modernare kompositionstekniker, såsom fauxbourdon. Lokala musiker som Radomski kände dessutom till franska chansons (vars ursprungliga texter de brukade ersätta med nya, andliga texter på latin), liksom italienska laude, religiösa sånger på folkspråket.
Enstaka kommentarer från avskrivaren av manuskriptet F.I.378, exempelvis krasne barszo – ”mycket vacker” – avslöjar hans beundran för musiken. Anteckningarna visar också att han själv sjöng verken, något som ytterligare bekräftas av kommentarer om framförandet. I manuskriptet III.8054 förekommer dessutom ordet opus i en av de tidigaste kända användningarna av termen i betydelsen musikaliskt verk.
Den inblick i Krakóws musikliv som handskrifterna III.8054 och F.I.378 ger oss kompletteras här med musiktyper som sannolikt var mer välbekanta för många människor i Polen och i Centraleuropa i stort än verk av Zacara och Ciconia. Förutom gregoriansk sång omfattade musiklivet även enklare polyfonisk sakral och världslig musik.När konsten att trycka och publicera noter tog stormsteg framåt i början av 1500-talet var de första böckerna antologier med enstaka verk av många olika upphovsmän samlade inom samma pärmar. Vid sidan om dessa blev det snabbt också vanligt med utgåvor ägnade åt en enda tonsättare, men antologierna bibehåll sin popularitet genom hela århundradet. I marknadsföringsivern fick samlingarna de mest fantasifulla namn, som ”Motetter från labyrinten” (Motetti del Laberinto) eller ”Unga samklanger” (Symphoniae Iucundae). De här samlingarna ger en fascinerande inblick i vilka tonsättare och vilka av deras verk som ansågs värdefulla och populära nog att sprida i tryck. Ibland möter vi överraskande namn, medan tonsättare som idag skulle ses som självklara lyser med sin frånvaro.
– Michał Gondko
Framträdande
La Morra:
- Doron Schleifer, sång
- Ivo Haun De Oliveira, sång
- Matthieu Romanens, sång
- Corina Marti, clavicimbalum & blockflöjter
- Michał Gondko, luta
- Vojtěch Jakl, fidel
Musikalisk ledning: Corina Marti & Michał Gondko
Tonsättarnamn
- Mikołaj Radomski
- Vincentius de Kielcza
- Othmarus Opilionis de Jawor
- Petrus Wilhelmi de Grudencz
- Jacobus de Clibano
Musernas musa – Petrarca ♥︎ Laura
Sön 31.1.2027 kl. 18.00
Den italienske renässanshumanisten och poeten Francesco Petrarca (1304–1374) har lämnat djupa avtryck i den västerländska litteraturen och musiken – inte minst i kärlekens språk. Genom sina dikter har han också gjort sin älskade Laura odödlig. Aurores avslutningskonsert följer Petrarcas poesi från renässansen till vår egen tid och utforskar kärlekens motsägelser: spänningen mellan hänförelse och begär, längtan och återhållsamhet, samt den mäktiga konstnärliga inspiration som kan födas ur en kärlek som aldrig förverkligas.
Programmet bjuder på ett ovanligt djuplodande och brett urval av musik och stämningar från olika sekler och stilperioder. Petrarcas ord har fortsatt att genljuda i människors själar, från hans egen samtid till våra dagar. Förutom renässansens tonsättare, däribland Palestrina och Casulana, har även senare tonsättare som Franz Liszt (1811–1886) och Kaija Saariaho (1952–2023) inspirerats av hans poesi.
Observera att söndagens konserter börjar kl. 18.00, en timme tidigare än Aurores övriga konserter!
Framträdande
- Tuuli Lindeberg, sopran
- Ensemble Nylandias renässansensemble
- Matias Häkkinen, musikalisk ledning
- Sini Vahervuo, artistisk planering
Tonsättarnamn
- Erik Bergman
- Maddalena Casulana
- Guillaume Dufay
- Franz Liszt
- Luca Marenzio
- Giovanni Pierluigi da Palestrina
- Rinaldo del Mel
- Kaija Saariaho
- Nicola Vicentino