X

XI Aurore

8.–11.2.2024

Aurore är tillbaka på sin vanliga plats i midvintern! Renässansmusikfestivalen Aurore i Pauluskyrkan i Helsingfors är Finlands enda festival helt fokuserad på renässansmusik. Vi låter publike få höra storslagen, färgstark och sällan framförd musik från perioden mellan 1400 och 1600, i fängslande tolkningar förstärkta av den fina akustiken i Pauluskyrkans vackra kyrkosal. Festivalen vill lyfta fram hela renässansperiodens fascinerande värld: konserternas verk presenteras för publiken genom en diger programbok på svenska och finska, samt under artistträffarna före konserterna. För Aurores konstnärliga profil svarar en musikalisk arbetsgrupp som år 2024 består av Mats Lillhannus, David Hackston, Mikko Ikäheimo och George Parris.

“Renässansmusik är vacker, inspirerande och meditativ. Dess allmänmänskliga och humanistiska essens sveper undan de många sekler som skiljer oss från musikens födelsetid. Renässansmusiken har mycket att säga oss ännu idag och den berör 2000-talets lyssnare i samma grad som den berörde lyssnare under sin egen tid.”

-Kari Turunen, grundande medlem och första konstnärliga ledare för Aurore

Vill du ta en tur till Aurores historia? Kolla in programböckerna från tidigare år!

Tor 8.2.2024 kl. 19.00

Syster, skynda med mig till stranden! – kvinnoröster i medeltida kärlekssånger

Konserten låter publiken sjunka in i medeltidens färgrika och känslosamma kärlekspoesi. Programmet innehåller mera ovanliga dikter och melodier som specifikt behandlar kvinnans inre värld, samt medeltida sånger som lovprisar jungfru Marias mirakel.  I de medeltida texterna och de tidiga motetterna blandades ofta kärleken till det himmelska och det jordiska ihop och jungfru Maria kunde beskrivas i mycket förkroppsligade tongångar. Den tidiga flerstämmiga musiken bygger ofta på flera texter som framförs samtidigt, där en kan vara synnerligen sedlig, en annan starkt erotisk och en tredje någonstans där emellan.

De flesta av konsertens stycken kommer från olika samlingar, av vilka den viktigaste är Cantigas d’Amigo (vännens sånger), en speciell samling medeltida lyrik och trubadursånger från Galicien och Portugal på Iberiska halvön. En särskilt intressant aspekt av den här samlingen är att den berättande rösten nästan alltid är en kvinna, en ung flicka, hustru, moder eller brud. Det handlar i själva verket om den största medeltida samlingen poesi med en kvinnoröst. Med i programmet finns också flerstämmig musik från samlingen Montpellier Codex och kompositioner av bl. a. Adam de la Halle.

Amor Céu är en ensemble specialiserad på medeltida musik, vars medlemmar är sångare på virtuosnivå men också multi-instrumentalister. I den här konserten för vi förutom sångröster bl.a. fidel, medeltida clavisimbalum och harpa. Ensemblens namn, rakt översatt “kärlek himmel”, hänvisar till portugisiskans ord för en älskad, en vän eller partner, en avlägsen älskad (Amor seu) eller himmelsk kärlek.

Amor Céu 

  • Aino Peltomaa, sång, medeltidsharpa & slagverk 
  • Eira Karlson, sång & fidel 
  • Anna-Maaria Oramo, sång & clavisimbalum

Fre 9.2.2024 kl. 19.00

Per Brahes lutbok – musikfavoriter från 1600-talets hov

Per Brahe den yngre (1602-1680) var en svensk statsman och greve, vars två posteringar som generalguvernör över Finland innebar en period av exeptionell utveckling för vårt land: bland annat grundades rikets tredje universitet, Åbo Akademi, flera skolor på olika nivåer och tio nya städer. Brahe var en bildningens vän och dessutom en ivrig musiker. Han studerade vid universitetet i Giessen och bland studieämnena fanns också lutspel. Musiken hade alltid en viktig roll i de festligheter han ordnade och han upprätthöll en egen orkester i sitt hemslott Visingsborg i Sverige.

Konsertprogrammet planerat av lutenisten Mikko Ikäheimo innehåller musik ur den samling tabulaturnoter för luta som Brahe själv sammanställde. Samlingen härstammar från perioden i Giessen och innehåller populära lutkompositioner, andliga och världsliga sånger från den tiden, samt danser som den unga adelsmannen säkerligen själv dansat vid de olika hoven. I den här konserten hörs styckena både i ensembleversioner och sjungna av sopranen Johanna Isokoski ochsom lutsolon, dvs. i den form som Brahe nedtecknade dem.

Ensemble Nylandia

  • Johanna Isokoski, sång
  • Mats Lillhannus, sång
  • Sini Vahervuo, flöjter
  • Tatu Ahola, barock cello
  • Matias Häkkinen, cembalo / orgel
  • Mikko Ikäheimo, luta

Lör 10.2.2024 kl. 19.00

Musica Rigensis – Gästkonsert Ars Antiqua Riga (Lettland)

I den här konserten får vi dels höra musik från 1400-talsmanuskriptet Missale Rigense, som innehåller gregoriansk mässmusik för användning i domkyrkan i Riga. En stor del av repertoaren i handskriften är inte noterad men de noter som finns inskrivna ger värdefull information om de lokala varianter som vuxit fram i Riga.

Som motpol till de här enstämmiga sångerna hör vi flerstämmig musik av den under följande århundrade verksamme kantorn i domkyrkan i Riga, Paulus Bucenus Philadorus (1548-1586) – mässatser, motetter och en passion. Under senare hälften av 1500-talet var Riga en protestantisk stad som häftigt motsatte sig den katolska motreformationen och det här hörs också i Philadorus produktion. Bara en bråkdel av hans livsverk har bevarats för eftervärlden: verkförteckningarna visar att hans produktion var betydande, men merparten av kompositionerna har dessvärre gått förlorade i historiens dunkel.

Ensemblen Ars Antiqua Riga, ledd av Pēteris Vaickovskis, är specialiserad på lettisk tidig musik och består av sångare väletablerade inom den professionella musiksfären i Lettland. I den här konserten får lyssnaren följa med till musikmiljöerna i senmedeltidens och renässansens Riga, från skirt enstämmiga sånger till rikt klingande polyfoni.

Ars Antiqua Riga

  • Agnese Pauniņa
  • Agate Pooka 
  • Normunds Ķirsis
  • Jānis Kurševs
  • Vitālijs Stankevičs
  • musikalisk ledning Pēteris Vaickovskis

Sön 11.2.2024 kl. 18.00

Mariavesper – Monteverdis monumentala mästerverk

Senrenässansens gigant Claudio Monteverdis (1567-1643) Vespro della Beata Vergine, eller mera alldagligt Mariavespern räknas bland renässansens största musikaliska monument. Vi vet inte med säkerhet om Monteverdi skrev det här år 1610 publicerade verket som en helhet eller som en samling självständiga sakrala kompositioner. I vilket fall som helst är helheten ett veritabelt ymnighetshorn av vackra sångstämmor, stråkar, glansfulla blåsinstrumentpartier och harmonier i den nya continuostilen. Mariavespern är en storslagen ritual, full av drama, överdåd, närhet och skönhet: musik som sannerligen berör själens innersta vrår.

Monteverdi, som är känd för sina färgstarka och passionerade madrigaler, förenar i Mariavespern sin tids nyaste musikidéer med de enkla, traditionella melodier som använts till Marie lov redan i århundraden före honom. Tidvis låter han den här upphöjda enkelheten och texten tala för sig själv och vid andra tillfällen låter han melodierna utvecklas till rika konsertavsnitt, som i den livfulla Sonata sopra Sancta Maria. Mariavesperns musik klingar pampigt i Pauluskyrkans strålande akustik och för med sig det venetianska ljuset till Helsingfors mörkaste vintertid.

Den brittiska dirigenten George Parris leder framförandet av Mariavespern i en fest tillägnad Monteverdis storslagna tonsättargärning, men det är också en högtid för festivalen Aurore, som firar det decennium som gått sedan den första festivalen år 2014. I konserten medverkar toppmusiker bekanta för Aurore-publiken: vokalensemblen I Dodici, Ensemble Nylandias renässansensemble och blåsinstrumentensemblen Schola Buccina Basiliensis från hjärtat av Europa.

  • I Dodici
  • Ensemble Nylandia
  • Schola Buccina Basiliensis
  • ledning George Parris